Sms-kedjor och internet har utan tvekan främjat demokratin bland annat i Tunisien. Uppståndelsen kring programmet om svensk-finska TeliaSonera är igen en bra påminnelse om de mörka sidorna med den elektroniska kommunikationen och dess teknologi. [:]

Som ordförande för Europaparlamentets människorättsutskott 2009-2011 tog jag ständigt upp temat internet och de mänskliga rättgiheterna – såväl inom positivt som negativt. Bland de intressantaste initativen är USA:s Internet Freedom där man skyddar samhällsaktivisterna integritet mot diktaturstaters säkerhetstjänster.

Den hittills största uppståndelsen skapades då det avslöjades att aktivister från Irans gröna revolution har gripits och torterats – efter att mullorna och statliga Iran Telecom – som utan tvekan styrs av dem – hade kapat mängder av elektronisk kommunikation från ett nätverk levererat av Nokia Siemens Networks.

Europaparlamentets fördömande ståndpunkt fick NSN att agera. Företaget skapade en särskild process för människorättspolitik och due diligence, för att kunna avgöra i vilka länder risken för att främja regeringarnas repressionsverksamhet är alltför stor. Enligt NSN fick uppståndelsen dem att förstå att ansvaret inte tar slut bara då den tekniska apparaturen har sålts. Företaget håller på att dra sig ur Iran helt och hållet och har avstått från affärer till andra länder med hänvisning till de mänskliga rättigheterna. Problemet är att det finns alltid andra företag som inte bryr sig om mänsklig rättigheter, och som är beredda att ta över marknaden.

I Europa har man efter 9/11 gett efter för USA och gjort det tekniskt lättare för utomstående att ta sig in i nätverken. I beklagansvärt många länder har man med svepskälet att stävja terrorism och annan allvarlig brottslighet satt pli på oppositionen och frivlligorganisationerna. Regeringarna i Uzbekistan, Azerbajdzjan, Kazakstan och Vityrssland idkar oerhört grymma repressalier mot dem som sätter sig upp mot regimen. Jag har i tiderna upprepade gånger vädjat för att den kazakstanska människorättsaktivisten Jevgenij Zjovtis – som intervjuades i programmet – ska släppas fri.

I parlamentet uppmuntrade vi branschens aktörer att slå sig sammman för att påverka branschens standarder med hela sin kraft. TeliaSonera ska få tack för att företaget är aktivt inom telebranschens samarbete (Telecommunication Industry Dialogue on Freedom of Expression and Privacy), där man funderar på hur de mänskliga rättigheterna kan skyddas också i dikaturländer. Med i samarbetet är såväl operatörer som nätverksleverantörer som Alcatel, Vodafone, NSN och Deutche Telecom. Säkert är att TeliaSonera med dotterbolag har stort inflytande när det gäller regleringen inom branschen.

Nu är det dags att utnyttja detta samarbete att äntligen ta åtgärder som behövs, framför allt för att diskutera hur branschens standarder ska ändras för att blir människorättsdugliga. Den viktigaste organisationen är ETSI (European Telecommunications Standards Institute) som håller på att planera ännu vidare tekniska möjligheter för myndigheterna att kontrollera 3G-nätverken. Enligt uppgifterna hör bl.a. Finland, Danmark, Norge, TeliaSonera, NSN och Ericsson till ETSI.

Lagstiftarna bör också överväga exportbegränsningar när det gäller tekniska tilläggssystem som möjliggör en bredare nätövervakning. Man kan begrunda om nätteknologi till vissa delar borde jämställas med produkter med dubbla användningsområden. Handeln med sådana regleras och exporten övervakas.

Företagen har tagit till vana att då de möter problem gällande sitt samhällsansvar med att konstatera att de har förbundit sig vid att följa lagarna i landet i fråga. Men det argumentet håller inte för närmare granskning. Det är bara blåögt att konstatera att det såväl i Sverige som Kazakstan är myndigheternas skyldighet att bekämpa terrorism. Sverige är inte Kazakstan, och i alla länder behövs det inte domstolsbeslut för avlyssning. Ett aktivt samarbete för att underlätta arbetet för säkerhetsmyndigheterna i Uzbekistan och Vitrryssland leder lätt till allvarliga brott mot den mänskliga rättigheterna, eftersom säkerhetstjänsterna verkar utanför lagen, speciellt i de här länderna.

Heidi Hautala
utvecklingsminister i Finland
ansvarig för statsägarskapstyrning