///Hufvudstadsbladet

I dag skulle Dalai lama ha talat inför en fullsatt sal i Finlandiahuset. Vi organisatörer fick i onsdags ett brådskande meddelande från Indien: läkarna ordinerar fullständig vila efter ”Hans helighets extremt hektiska non-stopprogram sedan början av året”. Besvikelsen var naturligtvis stor, Finlandiahuset hade ju sålts slut på bara två dagar.
På statsrådets kansli var stämningen säkert den motsatta. Även den minimalaste av alla minimala risker, ett kort möte med RELIGIONsminister Tanja Saarela, föll nu bort.[:]

Dalai lama har besökt Finland tre gånger tidigare, men hans begäran att få träffa representanter för den finländska statsledningen har nog aldrig förorsakat en lika nervös reaktion som den här gången. Ingen försökte heller undvika att berätta vad det var fråga om: Finland ämnade inte äventyra toppmötet mellan EU och Asien som hålls i Helsingfors i början av september. En yngre tjänsteman på statsrådets kansli hade sagt åt Dalai lamas officiella sändebud att statsministern ”inte brukar träffa NGOs” , organisationer som inte är knutna till någon regering eller statsmakt alltså.

Å ena sidan är Kinas diplomatiska reaktioner mot regeringar som visar Dalai lama sympati lika hotfulla – och ”bestraffningsåtgärderna” lika symboliska och obetydliga – som förr. Å andra sidan har Kinas ledning sedan 2002 fört fem ”dialoger” med Dalai lamas exilregering.

Sedan länge strävar Dalai lama inte efter självständighet för Tibet. Han vill ha en genuin autonomi, som skyddar den tibetanska kulturen och religionen. Han tror att hans försonliga krav kan bli verklighet då det blir mera öppenhet och frihet i Kinas politik och medier.

Dalai lama har i stället för den urgamla teokratin utvecklat en modern demokrati åt sitt folk i exilen med val (som har kvinnokvotering), parlament och regering. Själv vill han inte återta positionen som politisk ledare i ett autonomt Tibet. Och det här vill han se innan han fyller 80 år 2015.

Dalai lama är alltså en optimist som bygger på de allra minsta positiva tecknen  i Kinas politik. Han uppmanar tibetanerna och och deras sympatisörer runt om i världen att undvika demonstrationer som kunde förstöra ”det gynnsamma klimatet”.

Tibetanerna är en av de största minoriteterna i Kina och den har förlorat 1,2 miljoner liv under 56 år efter Tibets ”fredliga befrielse”. Tibets  militärstrategiska betydelse för Kina mot Indien har bidragit till att man  hållit ett mycket hårt grepp om lokalbefolkningen. Den nyöppnade järnvägen till huvudstaden Lhasa ökar ytterligare Tibets säkerhetspolitiska betydelse. Kinas utvecklingsplan för de fattigaste västliga regionerna har närmast gynnat de inflyttade hankineserna.

Senast i december har alla tre EU-institutioner gett uttryck för oro med anledning av situationen beträffande de mänskliga rättigheterna och den politiska utvecklingen i Tibet. Enligt kommissionen står Tibet ”mycket högt på dess agenda med Kina”. Också den vill se en dialog mellan Tibet och Kina och som resultat en lösning ”som är förenlig med Kinas suveränitet och respekt för det tibetanska folket”. Kommissionen stöder alltså Dalai lamas program.

I de flesta europeiska länder har Dalai lama tagits emot av presidenten, statsministern eller utrikesministern. Det officiella Finlands skrämselreaktion visar att vi fortfarande här har en bit kvar till en normal utrikespolitik.